Jag småbråkade lite med L och J i soffan, då H träder in till mitt försvar:
"Nä-e, sluta L, det är faktiskt mitt barnbarn!"
Sen vänder hon sig till mej med armarna utsträckta:
"Kom mitt barnbarn och lägg dej i mitt knä!"
Så det gör jag och så blir jag ompysslad en stund. Sen vill mormor minsann bli matad med falukorv och makaroner i soffan. I vårt hus går tiden fort, både fram och baklänges!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar