Lek och gråt

Jag kom på en ny rolig lek idag. Så här leker man:
Man säger: "Jag är en hackspett, och du är ett träd!"
Sen hackar hackspetten på trädet lite grann. Jättekul, tills jag fick vara ett träd och Lynn, Jonee och Honey var hackspettar. Samtidigt. Hur kan man komma på en sån dum lek egentligen?

Leken slutade, inte helt oväntat, med att Honey fick en smäll av någon i den allmänna hackspettröran och började gråta.
"Oj, nu får vi sluta, nu fick hon ont på riktigt" säger jag.
"Nej, jag fick inte ont på riktigt", säger Honey och avbryter gråtandet.
"Jag fick bara ont så här!" fortsätter hon och demonstrerar slagstyrkan mot min arm. Nej, det gjorde ju mycket riktigt inte alls ont!

Senare på kvällen blir hon ledsen på riktigt i alla fall, när jag tycker att det är dags att sova.
"Jag vill inte gå och lägga mig! Jag vill spela dataspel!", tjuter hon upprepade gånger.
Puh, och hon är ändå bara två och ett halvt! Hur ska det bli om tio år?